S T A D G A R
för
STOCKHOLMS PISTOLSKYTTEKRETS

    

antagna vid årsmötet den 26 mars 2015 och godkända av Svenska Pistolskytteförbundets styrelse den 25 april 2015.



§ 1 Kretsens uppgift

Kretsen, med säte i Stockholm, är regional organisation för Svenska Pistolskytteförbundet och för de föreningar anslutna till förbundet som finns inom kretsens geografiska område. Dessa föreningar är också kretsens medlemmar.

Kretsens uppgift är att främja och utveckla skyttet med pistol och revolver och därvid följa de beslut och anvisningar som meddelas av Svenska Pistolskytteförbundets förbundsmöte, förbundsstyrelse och andra organ.


Kretsen kan på grund av sin anslutning till förbundet ha att följa de regler som gäller för de frivilliga försvarsorganisationerna.

 

§ 2 Kretsens organisation

Kretsens högsta beslutande organ är årsmötet. Ombuden till årsmötet utses av de i kretsen ingående föreningarna. 

Kretsens styrelse bereder och verkställer årsmötets beslut och är kretsens beslutande organ när årsmötet inte är samlat. 

Kretsens stadgar ska ha samma lydelse som förbundets normalstadgar för pistolskyttekrets, dock framgår av 16 § i vilka avseenden kretsen kan anpassa stadgarna efter de praktiska förutsättningarna inom kretsen.

 

§ 3 Årsmöte

Ordinarie årsmöte hålls före mars månads utgång på tid och plats som styrelsen bestämmer.

Kallelse till mötet med dagordning ska skickas till medlemsföreningarna senast tre veckor före mötet per post eller e-post till föreningens officiella adress eller på annat säkert sätt.

Detsamma gäller styrelsens verksamhetsberättelse, årsbokslut, revisionsberättelse, budgetförslag, styrelsens förslag i övrigt, motioner, propositioner och motioner till förbundsmötet, valberedningens förslag och övriga aktuella handlingar.

 


§ 4 Ärenden vid ordinarie årsmöte

Vid ordinarie årsmöte är nedanstående ärenden obligatoriska på dagordningen. Styrelsen bestämmer vilka övriga ärenden som ska tas upp på dagordningen. Endast frågor som finns på dagordningen får tas upp till beslut.

1)   Upprop och fastställande av röstlängd
2)   Val av ordförande och sekreterare vid mötet
3)   Val av två justeringsmän att jämte ordföranden justera protokollet
4)   Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt
5)   Fastställande av dagordningen
6)   Styrelsens verksamhetsberättelse
7)   Redovisning av årsbokslutet
8)   Föredragning av revisionsberättelsen
9)   Fråga om styrelsens ansvarsfrihet
10) Behandling av styrelsens förslag till årsmötet
11) Behandling av motioner och yttrande över motioner/propositioner som
       ska sändas till förbundet senast den 31 mars
12) Fastställande av verksamhetsplan, som kan begränsas till
       tävlingsprogram
13) Fastställande av budget och avgifter
14) Val av ordförande i styrelsen
15) Val av styrelseledamöter och suppleanter
16) Val av revisor(er) och suppleant(er)
17) Val av ledamöter i valberedningen
18) Val av ombud och suppleant(er) till förbundsmötet

 

§ 5 Röstning vid årsmöte

Medlemsföreningarna utser var och en sitt ombud till årsmötet. Suppleant får inträda när ombudet inte kan rösta för föreningen. Varje medlemsförening som har sitt ombud eller sin suppleant närvarande har två röster. Förening som har minst 20 aktiva medlemmar har ytterligare en röst för 20-39 aktiva medlemmar, ytterligare en röst för 40-59 aktiva medlemmar osv. Bestämmande för antal aktiva medlemmar är den redovisning som föreningen lämnat per den 31 december året före årsmötet. Förening som inte har lämnat sin årsredovisning har inte rösträtt vid mötet.

Ledamot i styrelsen har en röst vid årsmötet. Rösträtt för ny ledamot i styrelsen kan inte inträda förrän protokollet i fråga är justerat. Ledamots rösträtt gäller inte i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen, vid val av revisor eller i annan fråga där ledamoten kan ha ett personligt intresse. Ledamot får inte rösta både som ombud för sin förening och som ledamot i styrelsen. Suppleant i kretsstyrelsen som trätt in i ledamots ställe vid årsmötet övertar rätten att rösta under samma förutsättningar som nyss sagts och är då att se som ledamot.

Har årsmötet kallats i rätt ordning har mötet beslutsförhet med det antal ombud och ledamöter i styrelsen som kommit till mötet.

En förening får inte dela upp sina röster utan röstar som en enhet. Förening får inte ha fullmakt från annan förening att rösta på årsmötet. Styrelseledamot får endast rösta vid personlig närvaro vid mötet. 

Årsmötet beslutar med öppen omröstning. Vid val kan omröstning vara sluten om någon röstberättigad begär det. Årsmötets beslut fattas med acklamation eller efter votering om någon begär det. Val avgörs genom att den som fått högsta antalet röster utses. Vid omröstning i andra frågor krävs för beslut absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster.

Vid lika röstetal gäller den mening som mötesordföranden biträder, om ordföranden har rösträtt. Om ordföranden inte har rösträtt vid lika röstetal avgör lottning. Om rösterna är lika vid val gäller lottning.

Medlem i förening i kretsen har rätt att närvara vid årsmötet. Mötet kan medge sådan person yttrande- och förslagsrätt.

 

§ 6 Motioner till årsmötet

Endast kretsens medlemsföreningar har rätt att framställa motioner till årsmötet. Motion ska ha kommit in till kretsstyrelsen senast den 1 december året före årsmötet. Styrelsen avgör, efter samråd med föreningarna, vilka motioner som ska sändas till förbundsmötet. Dessa ska senast den 1 februari med yttrande sändas till FS.

 

§ 7 Extra årsmöte

Styrelsen kan kalla medlemsföreningarna till extra årsmöte. Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när revisor begär det eller när minst en tredjedel av föreningarna begär det för behandling av viss fråga. En sådan begäran ska vara skriftlig och motiverad.

    När styrelsen har tagit emot en begäran som uppfyller nämnda krav ska styrelsen inom två veckor kalla till extra årsmöte som ska hållas senast inom två månader från kallelsen. Kallelse med förslag till dagordning ska tillställas föreningarna senast två veckor före mötet.

    Om kretsstyrelsen inte kallar till ett extra årsmöte på sätt ovan sägs får förening inom kretsen kalla till mötet.

    Vid extra årsmöte får endast behandlas den fråga eller de frågor som är orsak till mötet. Om rösträtt vid extra årsmöte, beslutsförhet m m gäller i övrigt vad som ovan har sagts om ordinarie årsmöte.

 

§ 8 Styrelsen

Kretsstyrelsen består av
– ordförande, vald av årsmötet för ett år
– nio andra ledamöter, valda av årsmötet för ett eller två år.

Som ersättare för ledamot ska årsmötet välja minst två suppleanter för ett eller två år. 

Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare och kassör samt de övriga befattningar som behövs. Styrelsen får till sig adjungera personer för speciella uppgifter och även representanter för andra organisationer.

Adjungerad person har inte rösträtt, men får yttra sig och har, om styrelsen så beslutar, även förslagsrätt.

Styrelsen är beslutsför när samtliga ledamöter har kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande, varvid suppleant medräknas som ledamot. För alla beslut krävs att minst hälften av de röstande är ense om beslutet – dock minst tre.


Vid lika röstetal gäller den mening som mötesordföranden biträder. Röstning i styrelsen får inte ske genom ombud.


Med närvarande vid sammanträde menas även den som deltar genom videokonferens eller motsvarande om personen har samma förutsättningar som andra att delta i diskussioner och beslut.


Kallelse till styrelsemöte med dagordning ska tillställas samtliga ledamöter och suppleanter senast en vecka före mötet. Ledamot som har förhinder ska snarast anmäla detta till den i styrelsen som samordnar kallelserna enligt vad styrelsen bestämt.

Vid styrelsens sammanträden ska föras protokoll, som undertecknas av mötets sekreterare och justeras av mötesordföranden. Har någon röstberättigad annan mening än majoriteten så ska det antecknas till protokollet. 

Om ordföranden finner det nödvändigt kan brådskande ärende avgöras genom skriftlig omröstning (även e-post) eller vid telefonsammanträde. Ett sådant beslut ska anmälas vid det närmast därefter följande styrelsemötet. 

Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i en typ av ärenden till verkställande utskott, tävlingskommitté eller annat liknande organ eller till särskild person. Sådan delegation fråntar inte styrelsen ansvaret för fattade beslut. Den som har fattat beslut med stöd av delegation har skyldighet att anmäla beslutet till styrelsen i den ordning styrelsen bestämmer.

 

§ 9 Styrelsens åligganden

Det ligger på kretsens styrelse att
– under Svenska Pistolskytteförbundet samordna och stimulera
    verksamheten i kretsens föreningar och vara ett stöd för föreningarna
– ordna mästerskap, kretstävlingar och annan tävlingsverksamhet över
    klubbnivå, fastställa kretsens tävlingsprogram och medverka vid
    landsdelsmöte
– samordna utbildning och främja rekrytering av ungdomar och andra nya
   skyttar
– utse ombud och suppleanter till förbundsmötet om inte årsmötet har
   utsett dessa
– besvara remisser från förbundet
– i samråd med föreningarna avgöra vilka motioner som ska sändas till FM
– senast den 2 maj sända in årsredovisningen och revisionsberättelsen till
   förbundet
– föreslå förbundsstyrelsen åtgärder som kan utveckla verksamheten
– på begäran av FS göra utredningar och avge yttranden samt i övrigt biträda
   förbundet
– i samarbete med förbundet övervaka att föreningarna lämnar årsrapporter
   och betalar stadgade avgifter
– besluta i frågor som kan överklagas till kretsen
– sända ut årsmötets protokoll till kretsens föreningar och meddela
   föreningarna de beslut som styrelsen har tagit
– besluta om antagning och uteslutning av förening i kretsen samt
   godkännande av namnändring eller annan stadgeändring hos förening i
   kretsen
– att bistå kretsens föreningar i miljöfrågor
– i övrigt besluta i och hantera frågor som enligt dessa stadgar och Svenska
   Pistolskytteförbundets stadgar, anvisningar och beslut ligger på
   kretsstyrelsen.

Har styrelsen beslutat att godkänna en förenings namnändring eller beslutat i annat ärende som rör förenings förhållande till förbundet så ska förbundet omedelbart underrättas.
 

§ 10 Uteslutning av förening

Kretsstyrelsen kan besluta om uteslutning av förening i kretsen om
– föreningen under två på varandra följande år underlåtit att betala fastställd
   avgift till kretsen
– föreningen under två på varandra följande år inte har lämnat föreskriven
   årsrapport
– föreningen har antagit stadgar som inte kan godkännas av kretsen och
    inte heller därefter inom rimlig tid verkat för att få stadgar som kan
    godkännas av kretsen
– föreningen i övrigt uppenbart har motarbetat Svenska
   Pistolskytteförbundets verksamhet eller ändamål eller skadats förbundets
   eller kretsens intressen.

Om möjligt bör kretsstyrelsen innan en förening utesluts ge föreningen möjlighet att förklara sig.
 

§ 11 Firmateckning och räkenskapsår

Kretsens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter i förening eller var för sig. Styrelsen kan också utse person att teckna kretsens firma för särskilt ändamål.

Kretsens räkenskapsår och verksamhetsår är kalenderåret.

 

§ 12 Revision

För granskning av kretsens verksamhet och medelsförvaltning utser årsmötet minst en revisor samt en suppleant för varje revisor. Revisor har rätt att fortlöpande ta del av kretsens räkenskapsmaterial, protokoll och övriga handlingar som gäller kretsens verksamhet. Revisor har rätt att närvara vid styrelsens möten.

Styrelsen ska senast den 1 februari överlämna protokoll, årsbokslut och räkenskapsmaterial för det gångna året till revisorn.

Revisionsberättelsen ska överlämnas till styrelsen senast den 1 mars. I berättelsen ska styrelsens ansvarsfrihet tillstyrkas eller avstyrkas.



§ 13 Valberedning

Årsmötet utser en valberedning som består av en sammankallande ordförande och minst två andra ledamöter. Årsmötet utser ordförande eller överlåter till beredningen att utse ordförande inom sig. Årsmötet kan utse förening inom kretsen att inom sig utse ledamot i valberedningen.

Ledamot i valberedningen får inte vara ledamot eller suppleant i kretsstyrelsen. Den som avgår ur styrelsen kan dock utses till ledamot i valberedningen. Om valberedningen avser att inom sig nominera någon till ledamot eller suppleant i styrelsen så har denne att med omedelbar verkan lämna beredningen. Ledamot i valberedningen bör inte samtidigt vara ledamot eller suppleant i annan skytteorganisations riks- eller distriktsstyrelse. Ledamot i valberedningen har rätt att närvara vid styrelsens sammanträden.

Styrelsen ska senast sex veckor före årsmötet meddela valberedningens ordförande vilka valda personer som är i tur att avgå, avsägelser och annat som kan vara beredningen till hjälp i dess arbete.

Valberedningen ska senast fyra veckor före årsmötet meddela styrelsen sitt förslag.

 

§ 14 Överklagande

Kretsårsmötets och kretsstyrelsens beslut kan överklagas av förening som är medlem i kretsen. Föreningen företräds av sin styrelse. Även enskild medlem i förening i kretsen kan överklaga sådana beslut. Överklagandet sker till förbundets överklagandenämnd och ges in till kretsen. Nämndens beslut kan inte överklagas. Innan nämnden tar ställning bör kretsstyrelsen ha fått möjlighet att yttra sig.

Ett överklagande ska ha kommit in till förbundet inom tre veckor efter det att protokollet med beslutet slutjusterades under förutsättning att protokollet har sänts ut till berörda föreningar inom en vecka efter slutjusteringen. I annat fall gäller tre veckor från det att protokollet sändes ut.

Talan i tvist mellan medlem och kretsen eller mellan förening och kretsen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist ska – om medling inte lyckas  –  överlämnas till förbundets överklagandenämnd.
 

§ 15 Tolkning av stadgarna

Om årsmötet inte kan lösa en fråga med hjälp av stadgarna, eller få vägledning av Svenska Pistolskytteförbundets stadgar och övriga bestämmelser, har årsmötet att följa allmänna svenska föreningsrättsliga principer. Detsamma gäller kretsstyrelsen, om den inte väljer att överlämna frågan till årsmötet. Kretsen kan också begära yttrande om stadgarnas tolkning från förbundets överklagandenämnd.


§ 16 Stadgeändring

Dessa stadgar är avsedda att innehålla bestämmelser som är gemensamma för alla pistolskyttekretsar. Det medför att kretsens stadgar ska ändras när förbundsmötet har beslutat om ändring i normalstadgarna för pistolskyttekrets. 

Följande frågor är dock fria för kretsen att besluta:
– Årsmötet bestämmer i vilken ort kretsen ska ha sitt säte.
– Styrelsen beslutar om firmateckning.
– Styrelsen bestämmer om årsmötet – inom ramen för § 3 – och hur 
    föreningarna ska kallas.
– Årsmötet kan behandla fler ärenden än de som står i § 4.
– Årsmötet beslutar hur många ledamöter och suppleanter som ska ingå i
    styrelsen och ledamöternas mandattid. Det är lämpligt att hälften av
    ledamöterna väljs på två år.
– Styrelsen fördelar uppgifterna inom sig och kan omfördela arbetet under
    verksamhetsåret.
– Styrelsen utser någon sammankallande som tar emot anmälan om
    förhinder vid styrelsemöten och som ser till att mötet når beslutsförhet.
– Styrelsen beslutar om sin organisation men bör tänka på att styrelsens
    ansvar som regel är kollektivt.
– Årsmötet bestämmer antal revisorer och därmed också antal suppleanter.
– Årsmötet bestämmer hur många som ska ingå i valberedningen och kan
   utse ordförande eller överlämna det till nämnden eller låta förening utse
   ledamot.

När förbundsmötet har ändrat normalstadgarna så ligger det på kretsstyrelsen att föra upp frågan om stadgeändring vid nästa årsmöte.

Årsmötet beslutar om ändring i dessa stadgar. För beslut krävs att minst två tredjedelar av de avgivna rösterna stöder förslaget.

 

§ 17 Förändring av kretsen

En pistolskyttekrets är föreningarnas och förbundets regionala organ och är därför beroende av vad förbundsmötet beslutar i fråga om regional indelning. En krets kan inte utträda ur Svenska Pistolskytteförbundet. Det ligger på förbundsmötet att besluta om vilka kommuner eller regionala områden som ska ingå i en krets. FM beslutar om nedläggning av en krets och om uppgående i en annan krets.

Om det blir fråga om upplösning av en krets på initiativ av förbundsmötet har kretsen att på årsmöte besluta om upplösning och om hur kretsens tillgångar ska användas. Tillgångarna får bara användas för att överföras till annan krets eller för annat ändamål som anges i § 1 i förbundets stadgar. Årsmötet ska också besluta om hur kretsens handlingar ska bevaras, som att överlämnas till annan krets som övertar kretsens verksamhet, eller till arkiv.
 
Protokoll från årsmötet, bokslut och revisionsberättelse ska senast två månader efter årsmötet tillställas förbundet.